Finland och Sverige jämbördiga partner

”Jag föddes 1969 i Helsingfors, men växte upp i en diplomatfamilj och bodde under ungdomsåren bland annat i Genève, Wien, New York och Bryssel. Mellan åren utomlands hann jag gå ett par år i lågstadiet och ett par år i gymnasiet i Finland innan jag skrev studenten i Finland, gjorde min värnplikt och sökte in till Hanken, den välrenommerade Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. Sedan följde en nästan 20 år lång karriär på börsbolaget Wärtsilä, bland annat som controller och inom Treasury, innan jag fick ansvaret för att leda verksamheten inom Marine Propulsion och senare både affärsområdena Energy och Services, ” berättar Christoph.

När Christoph 2013 rekryterades till Fazerkoncernen som VD och koncernchef kom han från ett globalt företag inom B2B med bara 0,5 % av omsättningen i Finland till ett betydande regionalt konsumentproduktföretag med en multinationell profil. 

”Vikten av den svenska marknaden är synnerligen stor för Fazer. Det fanns en naturlig koppling till företagets verksamhet då Finsk-svenska handelskammarens dåvarande ordförande Lars G. Nordström ringde mig 2015 och frågade om jag kunde ställa upp som styrelsemedlem.”

När Christoph tackade ja till styrelseposten uppstod en form av succession eftersom Fazers tidigare VD Karsten Slotte också suttit i handelskammarens styrelse. 

”Jag visste inte så mycket om Finsk-svenska handelskammaren eftersom jag tidigare verkat på en global arena – jag kände inte heller någon av de dåvarande styrelsemedlemmarna. Men, det som skett parallellt under den tid jag varit engagerad i handelskammaren är att jag under mitt dagliga arbete sett att Sveriges betydelse för Finland har ökat kontinuerligt. Vår svenska affär har blivit allt mer central, professionellt skött och lönsam. Efter att Fazer drog sig ur Ryssland har fokus riktats ännu tydligare mot Sverige.”

Jämbördiga partner

Christoph säger att Finland och Sverige närmat sig varandra väldigt mycket under de senaste åren, inte minst säkerhetspolitiskt efter invasionen i Ukraina. 

”Förståelsen för Finland och landets geopolitiska och ekonomiska situation har ökat – säkerhetspolitiskt är Finland inte en lillebror, utan landet ses som en jämbördig partner tack vare den starka försvarsmakten. Finländska företag med marknad i Ryssland har sökt sig mot Sverige, som är en naturlig marknad. Jag sitter också som styrelseordförande för mitt gamla lärosäte Hanken, som i år och i fjol sett rekordmånga svenska studenter som sökt sig till Helsingfors. Det upplever jag som väldigt positivt, att stärka banden i unga år bäddar för långsiktiga relationer.”

Beträffande Finsk-svenska handelskammaren säger Christoph att antalet medlemmar vuxit på ett imponerande sätt de senaste åren och att ledningen lyckats väldigt väl med medlemsrekryteringen. 

”Genom att bygga upp ett personligt engagemang i näringslivet skapar man en grundförutsättning för handelskammarens egen verksamhet – det är inte främst en social klubb, utan man förenas från finsk och svensk sida i gemensam anda och förståelse.”

Christoph, som också sitter i styrelsen för det finska Livsmedelsindustriförbundet, uppskattar det svenska näringslivets imponerande uppställning inom Finsk-svenska handelskammarens olika organ. 

”Från den finländska sidan skall vi vara mycket tacksamma för att prominenta industriledare och andra beslutsfattare ställer upp. Det är inget som vi får ta för givet och vi måste påpeka denna unika position för den finska statsmakten.”

Vägen framåt?

I en globalt osäker tid krävs att Finsk-svenska handelskammaren utvecklas för att svara mot samtidens och framtidens krav och behov. Christoph påpekar att det kommer att behövas hårda fakta för att påvisa vad handelskammaren åstadkommit i form av ökad export och etablering. 

”Det finns många aktörer på den bilaterala marknaden för konsulttjänster och exportfrämjande. Poängen är inte att man skall försöka äga förhållandet mellan finländskt och svenskt näringsliv. Relationerna utgör ett komplext ekosystem, där man måste förstå målbilden och aktörernas roll, analysera eventuella överlappningar. Det krävs en dialog om vem som gör vad. Alla har de bästa intentioner och det finns inga skäl att vara dogmatisk. Det finns så många outvecklade kontakter – få finländare har aldrig varit i Sverige men många svenskar har aldrig satt sin fot på andra sidan av Östersjön. Både handeln och turismen behöver breddas och utvecklas.”

Christoph säger att hans engagemang i handelskammaren bidragit till att hans intresse för samarbetet med Sverige blivit betydligt starkare. 

”En manifestation av de goda kontakterna och en personlig höjdpunkt var det svenska kronprinsessparets besök på Fazer 2023. Det var vår växande svenska verksamhet och Fazers goda rykte som ledde till besöket.”

För handelskammarens del upplever Christoph att det inte sker en revolutionär utveckling av verksamheten, men att man kan se en ökad professionalisering. Styrelsen vill gärna se att den fortsätter. 

”Med rätt sorts kompetens och ledning och rätt sorts individer kan handelskammaren fånga intresset hos finländska SME-företag och därmed främja deras export till Sverige och eventuellt framtida etableringar.”