Finsk-svenskt samarbete ett lagspel med Åland i mitten
Peter Wiklöf, VD för koncernen Ålandsbanken, är en av Finsk-svenska handelskammarens två vice ordföranden. Som ålänning är han van att se det finsk-svenska samarbetet ur en mittposition och som tidigare aktiv idrottare har han erfarenheter av både lagspel och ett aktivt ledarskap.
”Jag är född och uppvuxen på Åland, där idrotten alltid varit en av de viktiga delarna i mitt liv – till och med i den grad att jag funderade på att bli sjöbevakare, för då fick man träna på arbetstid”, förklarar Peter Wiklöf med ett skratt. ”Mitt idrottsintresse fick ibland märkliga konsekvenser – jag ville bli en duktig skidåkare, men med tanke på Ålands skrala snövintrar var rimfrosten på gräset vid landningsbanan på Mariehamns flygplats ibland det enda ställe jag kunde träna på!”
Att Peter hamnade i Sverige som juridikstudent vid Stockholms universitet får han tacka innebandyn för. ”Innebandy var den sport jag fastnade för vid sidan av fotboll och efter ett FM-silver med mitt åländska innebandylag och spel i det finska landslaget ville jag utvecklas ytterligare som spelare och insåg att Sverige låg klart före Finland vid den tiden. Alltså valde jag att studera bland annat affärsjuridik och internationell skatterätt på andra sidan Ålands hav.”
Nästa station på karriären var som 25-årig nyutexaminerad jurist att bli Finlands yngste poliskommissarie. Det skapade en hel del kontakter på gott och ont med svenskar på besök på Åland. Efter 18 månader på polisen upptäckte Peter år 1992 en annons, där Ålandsbanken sökte unga jurister. ”Jag tänkte ta chansen och blev en av fyra unga personer som arbetade med juridiska frågor på banken. Min ledarerfarenhet från lagidrotten var till stor hjälp när jag efter ett tag blev chef för privatkundssidan på Åland. Inom ett lag skapar man gemensamma mål och samarbetar; alla ror vid sina åror för att driva båten framåt.”
Tog över bankrodret i stormväder
Peter har fått göra en lång resa inom Ålandsbanken och uppleva etableringen på det finska fastlandet med alla frågor om kulturskillnader mellan åländskt och finskt. ”Efter millennieskiftet utsågs IT till ett strategiskt affärsområde i banken och vi började omgående få andra banker som köpte våra systemlösningar.”
”År 2004 lyftes IT-verksamheten ut och vi skapade Crosskey Banking Solutions, där jag satt som VD fram till 2008 och fortfarande sitter kvar i styrelsen. Crosskey är en åländsk och nordisk framgångssaga med avancerade IT-system för bank- och finansmarknaden.”
Den 1 mars 2008 utsågs Peter till VD för koncernen Ålandsbanken. ”Det var inte ett främmande uppdrag – jag hade jobbat inom de traditionella affärsverksamheterna, med affärsutveckling och som sagt inom Crosskey. Men, ett par veckor efter jag tillträtt blåste det upp till full storm i finansvärlden när Lehman Brothers föll i USA. Efter all turbulens under finanskrisen och därefter ett drygt decennium med omfattande likviditetsstöd från centralbankerna och tom negativa räntor började jag fundera på om jag fortfarande kommer att vara VD när det finns räntor igen? En stor del av mitt arbete handlade om att hantera de omfattande regelverksförändringar som kom i efterdyningarna av finanskrisen och som fortfarande än idag väller in över vår bransch. Men, svåra tider har även varit bra för Ålandsbanken. År 2009 gick vi in i Sverige efter det mest akuta krisskedet genom att förvärva utvalda delar av isländska Kaupthing Bank Sverige AB.”
Peter konstaterar med 15 års facit i hand att etableringen i Sverige absolut varit ett lyckat beslut. ”För Åland är Sverige ett bra komplement. Visserligen har Finland och Åland samma finansiella system och till exempel betalningsstrukturer, men att Sverige och Åland har samma språk skapade nya möjligheter, till exempel för Crosskey. Ålandsbanken erbjuder ett litet annorlunda alternativ på den svenska och fastländska marknaden, kanske mer flexibelt, personligare, mjukare - en fullservicebank med hög kompetens inom sparande och placering. Alla behöver inte vara i samma fålla som i storbankerna. Det är ofta de lokala aktörerna som får högst poäng i kundnöjdhetsundersökningar i både Sverige och Finland, Ålandsbanken hör till denna kategori men kan kombinera det lokala/personliga med en vassare kompetens när det gäller mer avancerade banktjänster.”
Handelskammartänkande i blodet
När Peter blev tillfrågad av Christoffer Taxell, legendarisk finlandssvensk partiledare och företagschef, om sitt intresse för att delta i Finsk-svenska handelskammarens verksamhet som medlem i fullmäktige och senare i styrelsen, var det naturligt att tacka ja. ”Genom att jag är ordförande för Ålands Näringsliv, som uppstod genom en sammanslagning av Ålands Handelskammare och arbetsgivarorganisationen hade jag en bra bild av hur en handelskammare fungerar. Däremot hade jag en svag kännedom om Finsk-svenska handelskammaren, vilket kanske var förvånande med tanke på Ålands närhet till både Finland och Sverige. Jag tror att handelskammaren aktivt behöver öka kännedomen om sin verksamhet bland åländska företagare.”
Och åländska företagare finns det gott om. Peter säger att Åland med sina 30 000 invånare är en expansiv och företagsam region – befolkningens nettoökning är 200 personer/år, till skillnad från många små orter på finska fastlandet och i Sverige som tenderar att vara avfolkningsbygder.
”Det är fantastiskt med tanke på vårt invånarantal att Åland har ett så diversifierat näringsliv. Från den traditionella shippingverksamheten till dagens färjenäring, turismen med hotell och restauranger, internationell bank- och försäkringsverksamhet, ny energi med vindkraft och vätgas, ett växande IT-kluster, en högspecialiserad plastindustri, där Optinova har en tredjedel av världsmarknaden för sina specialkomponenter för medicinskt bruk, över till ett framgångsrikt jordbruk – visste ni att 75 % av alla äpplen på den finska dagligvarumarknaden kommer från Åland?”
Det går inte att ta miste på att Peter är genuint stolt över sitt Åland och all kreativitet, inte minst de duktiga kockarna. ”De bästa köken i Sverige och Finland använder åländskt smör eftersom det inte stänker i stekpannan!”
Peter konstaterar att den interna marknaden på Åland är väldigt liten och att det därför är nödvändigt att satsa på exporten. ”En utbildning som Finsk-svenska handelskammaren erbjuder under namnet ’Hur etablera sig på den svenska marknaden’ är klockren. Behovet är uppenbart.”
Skattegränsen är en fråga, där Åland fått ökade problem på senare tid. ”Tidigare kunde man sköta förtullning och momsdeklaration smidigt via Tullkontoret på Åland, men samarbetet har sagts upp och överförts till digitala tjänster. ”Vi jobbar mycket med att få fram en lösning som är i allas intresse – att kunna betala moms på ett så icke- byråkratiskt sätt som möjligt. Två anställda på Ålands Näringsliv jobbar just nu med skattegränsfrågan. Skattegränsen gynnar Åland och Finland i stort eftersom man drar nytta av billiga transporter, men vissa företagare drabbas av nackdelarna.”
Van att jobba mellan finskt och svenskt
Peter på sin ö mellan Finland och Sverige ser fördelar med att kunna låna litet från den ena eller andra nationen. ”Jag är litet avundsjuk på den svenska dynamiken i näringslivet. Det är fascinerande hur Sverige manövrerar på världsmarknaden. Men, genom Nato och kriget i Ukraina blir det ännu tydligare hur beroende våra länder är av varandra. Jag vill arbeta för att skapa ännu bättre nätverk för att ytterligare stärka banden.”
En intressant iakttagelse som Peter gör är att aktiesparandet dominerat i Sverige, vilket varit bra för ekonomin och nationen. ”I Finland har sparandet varit räntedominerat, med statsobligationer och bankdepositioner, medan Sverige genom premiepensioner och folkfonder har vant sig vid att satsa pengar på aktiemarknaden och att följa med hur företagen utvecklas på börsen. Åland har mer av det svenska tänkandet. Genom att öarna varit kapitalfattiga har man lärt sig samarbeta i större projekt. När ett mindre fartyg skulle byggas sålde man andelar och byborna fick ta del av avkastningen. Ålandsbanken har varit börsnoterat sedan år 1942 och har i dag över 14.000 aktieägare - jag möter många av dem varje dag på väg hem från jobbet. Ålänningarna har varit vana att placera sina pengar i produktiva investeringar.”
Att landskapet Ålands väl och ve ligger Peter varmt om hjärtat är ingen hemlighet. ”Ju mer jag reser, desto mer uppskattar jag Åland som ett tryggt samhälle med en livsstil som fungerar. Sysselsättningsgraden bland kvinnor är högst i Europa och den förväntade livslängden ligger också i Europatoppen. Åland är ett välmående samhälle och oerhört öppet – tvärtom mot vad många tror är 37 % av befolkningen inte född på Åland!”
