Handelskammarens nätverk attraktivt för nya exportörer

Philip Aminoff är till vardags ordförande, vice ordförande och styrelsemedlem i familjeföretag i olika branscher, bland dem Veho, Helvar och Fastems, som alla har en växande verksamhet i Sverige. Hans tidigare ordförandeskap i Tysk-finska handelskammaren ger perspektiv på handeln mellan Finland och Sverige, både likheter och skillnader. Delägarskapet i en vingård i italienska Piemonte tillför ytterligare en dimension.

”Min karriär har innehållit alla nivåer, från handelsresande för en teknisk grossist till produktchef, marknadschef, avdelningschef, verkställande direktör och styrelsemedlem respektive styrelseordförande i familjebolag, egna och andras. Att föra facklan vidare mellan generationerna har varit viktigt för mig – jag har hela mitt liv jobbat i branscher som aldrig tidigare funnits. Det har handlat om plastråvaror, medicinsk snabbdiagnostik för diabetiker, teknik för digital bildbehandling och fabriksautomation”, berättar Philip, som har en ekonomexamen från Svenska Handelshögskolan i Helsingfors (Hanken) och en MBA från ansedda INSEAD i Frankrike.

”Men, jag har också alltid haft en fot i civilsamhället. Som tonåring var jag ordförande i gymnasierådet, senare ordförande i Hankens studentkårs styrelse och medlem i högskolans styrelse. Ett speciellt motiverande projekt var att bygga upp Hankens alumnverksamhet.

Som erkänsla för Philips arbete utanför familjens bolag utnämndes han den 1 november 2024 till hedersdoktor vid Svenska Handelshögskolan för sina samhälleliga insatser.

Har tagit fram EU-definitionen av familjeföretag

I början av 2000-talet var Philip aktiv i Familjeföretagens förbund i Finland och i organisationen European Family Businesses (EFB-GEEF), som samlar familjeföretag och försöker utveckla deras verksamhetsförutsättningar. Som en del av detta arbete var han med om att ta fram definitionen av ett familjeföretag, för att underlätta bland annat statistikföring. ”Slutresultatet blev en numera väletablerad generell EU-definition av familjeföretag som passar för alla länder och som gör det möjligt att diskutera familjeföretagandets betydelse både i ekonomiskt och i politiskt hänseende.”

”Sedan många år jobbar jag huvudsakligen i bolagsstyrelser och försöker bidra till att kedjan från ägare till styrelse och vidare till bolagsledningen fungerar. Det underlättar strategiarbetet och dess verkställande och ger en bra grund för företagsaffärer och generationsskiften. Jag tycker om att arbeta med människor och att diskutera fram lösningar.”

På fritiden läser Philip mycket, gärna biografier om människor som gjort spännande saker i en föränderlig värld och faktaböcker om historiska skeenden. ”Om man vill förstå dagens Europa behöver man förstå hur till exempel habsburgarna tänkte.”

Naturen betyder också mycket för honom – att vandra i skogen och upptäcka vad som finns där innebär avkoppling. Detsamma gäller glada måltider i goda vänners och familjens lag – tre barn och ett barnbarn skänker stor glädje.

”På tal om mat så sitter jag som enda finländare med i styrelsen för vingården Le Piane i Boca i norra Piemonte i Italien. Det var en egendom som var svårt nedgången efter att vinarbetarna sökt sig till den italienska textilindustrin efter andra världskriget. Från bara 0,5 hektar återstående vinodling har nu gården under ledning av den schweiziske vinmakaren Christoph Künzli återhämtat sig. Nyligen lanserade vi ett nytt vitt vin och har köpt mera mark – våra röda viner säljs på Systembolaget i Sverige och på många restauranger i Finland och exporteras till hela världen.”

Starka band till Sverige

Släkten Aminoff har starka band till Sverige, både familjemässigt och inom företagsvärlden. Bland dotterbolagen på den svenska sidan finns bilåterförsäljaren Veho Bil, Helvar, som tillverkar styrsystem för belysning och Fastems, som levererat automationssystem för verktygsmaskiner och robotar till flera stora svenska verkstadsföretag och deras dotterbolag i Finland.

”Den helautomatiska produktionen som pågår dygnet runt förkortar ledtiderna och sänker kapitalets bindningsgrad – allt kan göras i ett flöde. Men, det är inte bara affärer, jag har en mycket levande relation till Sverige tack vare jättestarka släktband. Ätten Aminoff delades på 1600-talet i en gren som flyttade till Sverige och en som stannade i Finland, men vi har fortsättningsvis stark sammanhållning inom släkten. I min pappas generation var hans kusiner i Sverige så kallade dubbelkusiner, dvs, kusiner både på fädernet och mödernet. Den starka släktaffiniteten har varit mycket viktig.”

En bilateral handelskammare kan frigöra SME-företagens potential

Philip kom in i Finsk-svenska handelskammarens värld via att VD Kjell Skoglund värvade Veho Bil i Sverige som medlem genom kontakter till Kenneth Nyman, som då var direktör i det svenska bolaget. Då Kenneth gick i pension fick Philip frågan om att ta över som kontakt och styrelsemedlem.

”Jag hade då varit länge aktiv i den tysk-finska handelskammaren och sett den enorma betydelse en bilateral handelskammare kan ha. Det finns så mycket outnyttjad exportpotential bland små och medelstora företag i Finland. Handelskammaren kan göra stor nytta på den privata sidan för företag som inte den statliga byråkratin kan fånga upp. Jag ser att det finns massor med tjänster och produkter som kan finna köpare i Sverige. Det som behövs är att företagen har en lokal knutpunkt som leder dem in på rätt spår. I Tyskland finns regionala och lokala handelskammare överallt som kan hjälpa till. Finsk-svenska handelskammaren har ett attraktivt nätverk med rätt kontakter. I en tid som präglas av polarisering och brist på förtroende är ett nätverk som handelskammarens extra viktigt att värna.”

Philip påpekar att många av de saker som gått väl för Finland är en konsekvens av att man haft de rätta personliga kontakterna i Sverige.

”Det har varit roligt i styrelsen att se att fokus så tydligt är på handelskammarens kärnverksamhet, att främja företagens förmåga att etablera sig och växa på exportmarknaden. Vi i styrelsen funderar på hur detta arbete bäst kan utvecklas.”

Philip anser att nätverket är en så viktig resurs att man behöver fundera på hur det ännu bättre kan användas som hävstång. Utanför styrelsen finns duktiga personer inom till exempel fullmäktige och det är centralt att guldmedlemmarna, som är så viktiga för handelskammarens ekonomi, upplever att de får något för sin insats och att de också kan ge något tillbaka för att utveckla och konsolidera handelsrelationerna.

”Det är också intressant att handelskammaren nu har tillsatt en valberedning. En valberedning är ofta en proxy för ägarviljan i ett bolag eller ändamålet i en organisation. Man behöver tolka vad som är det ultimata syftet med verksamheten för att sedan föreslå rätt kandidater till styrelsen.”

Några saker att utveckla

Philip har funderat på hur handelskammarens verksamhet mot företagen kan utvecklas. Två frågor vill han lyfta upp för att få saker att hända. 

”Den första är att handelskammaren kan agera som barnmorska för sektorspecifika möten mellan exempelvis den svenska verkstadsindustrin och finländska underleverantörer eller producenter av styrsystem och IT-program, eller för företag inom den säkerhetspolitiska sektorn med statsmakten. Den andra frågan är att handelskammaren uttryckligen kan bidra till att olika intressen möts i en geopolitisk kontext, både en ekonomisk och en politisk dimension.”

Några exempel från det tysk-finska samarbetet är branschvisa möten där den mäktiga tyska bilindustrin och finländska leverantörer möttes eller energiseminarier och studieresor kring förnybar energi, t.ex. vätgas och cybersäkerhet.

”Om man satsar tillräckligt högt och får med centrala beslutsfattare från näringslivet så får man också andra företagsledare att ansluta sig och då också de politiska beslutsfattarna, vilket är allt viktigare i tider av geopolitisk osäkerhet. Under årens lopp blir man bekant med ledare av olika dignitet och kan då bidra till att skapa nya kontakter – jag har hela mitt liv jobbat jättebrett inom olika industrier och lärt mig av andra. Kombinatorikens kraft driver mycket – det finns så mycket som redan utvecklats och om våra länder drar nytta av varandras kunnande vinner vi bägge på detta. I Finland har vi så mycket spetskunnande, jättefina forskningskluster, men vi saknar den svenska överlappningen och kopplingen till industrin. Här kan vi gemensamt skapa en formel för framgång.”