Hans Ahola - transporter i fem generationer

Logistiken har en nyckelroll i handeln mellan de glest befolkade länderna Finland och Sverige. Att man kan transportera varor på ett kostnadseffektivt sätt från och till marknaderna är nödvändigt för våra företags konkurrenskraft, inom industrin, handeln och andra näringar som bygg- och anläggningssektorn.

”När min far, Helge Ahola, lyfte upp mig som sexåring i hans nya lastbil insåg jag att det här var vad jag ville hålla på med. Vår släkt har hållit på med tjänster i anknytning till transporter sedan farfars far arbetade som sadelmakare i Karleby på den finska västkusten på 1850-talet. Min farfar ägde två hästar som han körde varor med tills han dog i lunginflammation som 41-åring,” berättar Hans Ahola och fortsätter:

”Pappa köpte sin första lastbil 1955 tillsammans med mamma då han insåg att efterkrigstidens vägbyggen i Finland krävde mycket transporter av sand och grus. Det var svårt att få tag på bra västerländska bilar i dåtidens reglerade Finland, men han var driftig och företagsam. I mitten på sextiotalet började han med bränsletransporter och 1972 började jag jobba för honom som grusbilschaufför. Egentligen kan man säga att jag har varit i branschen i 64 år, ända sedan jag fick sitta i pappas lastbil.”

När Helge Ahola gick bort som 51-åring 1982 hade Hans redan hunnit vara kompanjon i bolaget sedan 1977. Hans tre bröder gick också in som delägare i bolaget. Då hade inriktningen redan ändrats till att omfatta utrikes godstransporter – en viktig kund var den då blomstrande pälsdjursnäringen i Österbotten.

”År 1988 började vi fundera på transporter inom Norden för andra kunder. De andra företagen samlade in gods på terminaler och körde sina bilar mellan vissa punkter. Vi hade inte råd att bygga egna terminaler, utan satsade på direkta transporter från leverantör till slutkund. Ahola fick en bra start med transport av stål och styckegods och en årlig tillväxt på 50–100 %, också under perioder av lågkonjunktur. Vi tvingades ta itu med ekonomiska utmaningar och att ta reda på saker och ting, leda verksamheten i realtid, bryta ner kostnader och intäkter på detaljnivå för att kunna optimera flödet.”

Föregångare i datorisering och miljötänkande

I och med att Aholas nätverk expanderade till fler länder behövde Hans Ahola uppdatera sin organisation.

”Vi investerade i ett modernt ERP-system, som gav oss möjligheter att bygga en modell, där godset gick en så kort distributionsväg som möjligt. Det var viktigt för oss att ha koll på var transporterna befann sig vid varje tidpunkt. År 1997 byggde vi ett eget IT-system utan egen erfarenhet – vi valde sex grundprinciper som till exempel språk och valutor, oberoende av lastbärare och med alla adresser kopplade till koordinatsystemet. Deadlines fick styra, vilket ledde till hög tillförlitlighet. Från 1998 kunde vi simulera lönsamhet och fyllnadsgrad för varje enskild transport. På kontoret i Karleby finns ett rum där den operativa personalen kan följa med varje rörelse i realtid.”

Ett annat område, där Ahola-koncernen varit vägvisare, är miljötänkandet.

”Min kusin som kommer från Sverige var chefsarkitekt för vårt IT- projekt. Han lyfte fram att mätning och rapportering av utsläpp kommer att vara viktigt i framtiden. Därför beslöt vi redan tidigt att bygga in den möjligheten i vår digitala plattform. I praktiken sker det så att man kopplar ihop fordonsdata med operativa data. På det sättet får vi faktiska utsläpp per varje kund och försändelse. Detta har varit möjligt sedan 2003 då vi tog plattformen i bruk. För att säkerställa var vi låg i utsläppsmålen gjordes en verifiering av våra metoder tillsammans med forskningscentralen VTT och Uleåborgs universitet. Detta skedde 2019 och vi kunde konstatera att vi redan då uppnått Finlands och EU:s utsläppsmål att minska landsvägstransporternas utsläpp med 50 % 2005 jämfört med 2030. Fram tills dess hade vi kunnat minska utsläppen med 59 % och idag ligger nivån på 63 % minskning av våra utsläpp. Härifrån och framåt gäller energiomställningen. I Ahola Future Lab arbetar fyra personer med forskning kring hållbara transporter och vi ser på olika alternativ för framdrift av morgondagens lastbilar.”

I dag består Ahola-koncernen av tre delar, Ahola Transport med 550 lastbilar, Ahola Special, som hanterar specialtransporter, till exempel vindkraftverk, och Ahola Digital som hjälper kunderna att utveckla sina transportsystem.

”Det som gläder mig är att vi är ett riktigt familjeföretag. Jag är gift med Tina sedan snart 47 år och vi har sex barn och sjutton barnbarn, totalt 31 personer som jag ringer upp och sjunger en trudelutt för på deras födelsedagar – det är viktigt för mig. Vår dotter Ida är koncernchef i dag – hon tog vägen via ABB för att återkomma i bolaget. Totalt arbetar fem barn i bolaget.”

Sverige centralt i verksamheten

Sedan 1973 har Hans varit involverad i Aholas verksamhet mot Sverige.

”Pappa tog med mig på en resa just då oljekrisen bröt ut och jag minns fortfarande nedsläckt gatubelysning och allmän krisstämning. För oss finlandssvenskar i Österbotten har Sverige alltid känts som en del av hemmamarknaden. Det är trevligt att göra affärer med svenskar och jag upplever att samarbetet alltid är långsiktigt. Mitt nätverk är nordiskt och jag önskar att fler finländska företag kan utöka samarbetet västerut.”

Hans Ahola kom in i Finsk-svenska handelskammarens verksamhet på 90-talet.

”Min första erfarenhet kom i samband med Skärgårdmässan 2001, då det österbottniska näringslivet presenterade sig på bred front i Stockholm ombord på segelfartyget Jacobstads Wapen, en modern replika av en 1700-talsgaleas. Vi ordnade ett seminarium för våra kunder i Stockholm och en mottagning på Finlands ambassad, mycket givande.”

Ahola-koncernen har varit medlem i Finsk-svenska handelskammaren sedan mitten av nittiotalet.

”Vi har inte varit direkt beroende av handelskammaren tack vare våra egna nätverk, men vi har använt oss av många tjänster som bolagsbildning, headhunting, marknadsinformation och legala frågor som till exempel vid ett vindturbinprojekt på Höga Kusten. Det finns en hel del att göra inom byråkratin, där handelskammaren kan ge råd och stöd. Sedan uppskattar jag alla välordnade arrangemang.”

Att Hans Ahola blev styrelsemedlem 2024 är en följd av att bergsrådet Matti Sundberg, en av näringslivets nestorer, frågade honom om hans intresse att delta i styrelsens arbete.

”Jag känner mig hedrad att få vara med i handelskammarens styrelse. Jag önskar att vi får med fler företag för att utveckla handeln med Finsk-svenska handelskammaren som aktör. Efter ett halvår har jag ännu inte en så tydlig bild av verksamheten, men jag tror att handelskammaren behöver utveckla sina tekniska hjälpmedel som AI. Från vår egen verksamhet med teknikutveckling i olika team inser vi att det finns möjlighet att ersätta enkla rutiner med digitala lösningar som gör vardagen effektivare. Handelskammaren behöver resurser för att uppfylla alla uppgifter i strategiplanen och där har styrelsen en central roll för att säkerställa dessa.”