Mer finsk-svenskt samarbete krävs i nytt geopolitiskt läge

Finsk-svenska handelskammaren med sina idag nära 600 medlemsföretag har sedan 1936 arbetat för att utveckla relationerna mellan näringslivet i Sverige och i Finland. Det handlar om två länder som en gång i tiden var en nation, om länder och folk som ligger nära varandra geografiskt och historiskt, kulturmässigt och i form av värderingar. Om man tar bort språket är länderna nästan identiska. De senaste tre åren har visat att det är nödvändigt att Finland och Sverige går hand i hand för att möta utmaningar och hot. Vi vill lyfta fram vikten av att detta goda och givande samarbete fortsätter att fungera på ett sätt som är unikt i Europaperspektiv. Finlands nya president och den svenska statsledningen har båda lyft fram det finsk-svenska samarbetets stora betydelse.

Om vi ser till det gemensamma så har den finsk-svenska integrationen av basindustri som skog, kemi och metaller, verkstadsindustri och energiförsörjning kommit mycket långt och är ett föredöme internationellt. Detsamma gäller samarbetet inom försvar, telekom och IT. Finsk-svenska handelskammaren samlar ledande företag inom de centrala branscherna och har därmed en god överblick av var samarbetet fungerar väl och på vilka punkter det kan förstärkas. Våra länder hör till varandras absolut viktigaste handelspartners med en betydande volym direktinvesteringar, vilket skapar arbetsplatser.

Sverige är ett föredöme när det gäller att bygga starka varumärken, inte minst inom konsumentvaror och tjänster. Finland har en fördel i sin lagstadgade tvåspråkighet. Märkning av varor på svenska är obligatorisk och man har rätt att få sina ärenden hanterade på svenska hos finländska myndigheter. Det underlättar för till exempel underleverantörer att bli starkare och öka resiliensen i ett läge när de internationella handelsvägarna blir allt osäkrare, som just nu vid Röda havet. Ju starkare vi är i Norden, desto tryggare blir vår position.

En gemensam röst

Sverige + Finland har visat sig vara ett framgångsrecept både inom europeiskt samarbete och också globalt i FN samt dess underorgan. Finland har visat sig vara ett föredöme genom att sända sina mest kompetenta och ambitiösa tjänstemän till EU och nu till Nato i Bryssel, medan Sverige spelat en tydlig roll i FN med högt profilerade diplomater. Vår gemensamma nordiska röst kan bli ännu starkare – de fem länderna i Norden skulle kvalificera som medlem i G10 om vi går fram gemensamt.

Ur säkerhetssynpunkt har Finland varit en buffert mot Sveriges gamla arvfiende Ryssland i hundratals år. Finland är i sin tur beroende av handelsvägarna över Östersjön och kunnat förlita sig på att Sverige skyddat dem. Som medlemmar i Nato kan Finland och Sverige dra nytta av sitt samförstånd och därmed kunna koordinera industriella och ekonomiska satsningar. Vi behöver tillsammans säkerställa tillväxt och välfärd enligt den nordiska modellen. Att vi nu identifierar oss tydligare med väst betyder att vi förbundit oss till frihet, men också att vi erkänner att framgångsrika företag behöver bra skolor, vård och omsorg för alla och en fungerande infrastruktur. För att klara av detta behöver vi en stark skattebas och framgångsrika företag som ger oss råd med dessa satsningar. En konsekvens är att vi måste allokera resurser för att bygga starka och innovativa underleverantörer av komponenter som stöd till den stora exportindustrin.

Finland har de senaste åren fallit ur den nordiska ramen när det gäller ekonomin, som inte utvecklats lika starkt som i grannländerna, inte minst på grund av förlusten av den stora ryska marknaden, både som avnämare och som leverantör. Erfarenheterna visar att grannen i öster är oförutsägbar och att villkoren snabbt kan ändras. Insikten om geopolitikens vikt sprider sig snabbt bland företagsledare, politiker, journalister och den breda allmänheten. Men, vi måste också se framåt mot en annan tid. Redan idag är telekomutrustning och läkemedel undantagna sanktionerna. Medmänsklighet är en demokratisk grundidé, men den har också ett pris. Geopolitiskt ligger Ryssland där det ligger – vi måste arbeta för att förbereda relationer till en dag då den nuvarande regimen har förpassats till historiens skräphög. Detta gör vi bäst i ett samarbete mellan Finland och Sverige. Trots att vi inte alltid är ense – Finland och Sverige är som mest olika när vi möts i hockey – så vill vi inom Finsk-svenska handelskammaren uppmana våra beslutsfattare inom politik och näringsliv att alltid börja med det närliggande perspektivet – vad kan vi göra tillsammans för att göra oss starkare och bättre?

Karl-Henrik Sundström, styrelseordförande, Finsk-svenska handelskammaren

Kjell Skoglund, verkställande direktör, Finsk-svenska handelskammaren

Karl-Henrik Sundström är tidigare verkställande direktör för Stora-Enso
Kjell Skoglund är tidigare generalsekreterare i föreningen Pohjola-Norden

Debattartikeln publicerades i Dagens Industri den 9 mars 2024 samt i Kauppalehti den 25 mars 2024.