Sverige valde kamp mot brottsligheten, minskad invandring och mer kärnkraft
Niklas Nordström, Senior Advisor på Miltton Public Affairs Sweden, analyserar valresultatet i artikeln nedan för Finsk-svenska handelskammarens medlemmar och nätverk. Nordström har arbetat inom politik och public affairs och har bland annat varit ordförande för Business Sweden och Svenskt Flyg.
Svensk politik har de senaste 15 åren kretsat kring Sverigedemokraterna. Inledningsvis var alla partier inriktade på att isolera SD från all form av inflytande och makt. När sen partiet växt i val efter val tvingades några partier tänka om och inse att om de överhuvudtaget ska kunna vinna regeringsmakten igen måste man inleda ett samarbete med SD. Moderaterna och Kristdemokraterna inledde omorienteringen efter valet 2018 och efter en tid följde Liberalerna efter.
Valet stod därmed mellan två nya formerade block. Socialdemokraterna ledde det ena med de sedvanliga samarbetspartierna till vänster Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Till detta kom även det borgerliga Centerpartiet. På andra sidan återfanns då under Moderaternas ledning Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.
Även valet 2022 kom att handla om SD. S satsade hårt på att vinna en tredje mandatperiod i den nya konstellationen dels med att lansera den populära partiledaren Magdalena Andersson som en sorts presidentkandidat och dels genom att göra valet till en folkomröstning om SD. S gick framåt i valet, men det skedde på bekostnad av det egna blocket som samlat inte förmådde vinna majoriteten i valet.
Moderaterna har vunnit med en knapp marginal och har nu inlett arbetet med att forma en regering. Sannolikt kommer inte det stora partiet SD ingå i den givet det stigma som råder från Liberalerna och att de är oprövade vid makten. Den svenska parlamentariska modellen tillåter minoritetsregeringar, vilket varit det vanliga i Sverige sedan andra världskriget.
Basen för politiken utgörs av de frågor som kom att dominera valet. Begränsa invandringen, få bukt med kriminaliteten och säkra landets elförsörjning med ny kärnkraft. Sedvanliga frågor om välfärd och arbete fick inte lika stort utrymme denna valrörelse då människors oro för elräkningen och brottsligheten är större.
Det har skett ett stort skifte inom landet hur befolkningen röstar. De stora städerna och Stockholmsregionen har gått till vänster och industriorter och landsbygd till höger. S vann stort bland väljarna i Stockholmsregionen till exempel men tappade till SD runt om i landet. Centerpartiet med sin bas i landsbygden har kommit att bli ett parti för stadsbor. Moderaterna har av tradition varit starka i Stockholmsregionen, men tappade en del väljare där som inte gillar närmandet till SD. De unga har en kraftig lutning åt höger vilket sannolikt beror på att det är den gruppen som tagit konsekvenserna av den stora flyktinginvandringen.
För näringslivet kommer det sannolikt att bli en politik som främjar tillväxt med att få fart på en ny energipolitik och som ökar drivkrafterna att få ett arbete. Moderaterna har varit tydliga med att utanförskapet och arbetslösheten bland utrikesfödda måste ner kraftigt och där kan vi förvänta oss förändringar med åtstramningar av bidrag och incitament för att anställa. Politiken för den gröna omställningen av industrin lär ligga fast, men säkerställa att elförsörjningen blir hanterad.
Sveriges inställning till Finland har ökat i positiv riktning efter senaste årets utveckling inom säkerhets- och försvarspolitiken med vår gemensamma ansökan till NATO. Grunden för finska företag är god även om Sverige likt övriga Europa drabbas av inflation och energikris.
