När business möter konst

Vad händer då business möter konst?

Vad händer då business och kreatören möts? Författare, designers, illustratörer, filmskapare och övriga kreatörer tänker inte alltid kommersiellt, men det betyder inte att konst inte kan bli god business. Hur hittar man en gemensam kommunikation där konstnärens integritet, frihet och kreativitet bevaras på samma gång som man skapar något kommersiellt? Och hur kan kreatören tänka mer business?

 

De många frågeställningar som uppstår när företag och kreatörer möts diskuterades på Finsk-svenska handelskammarens seminarium den 6 februari 2019 på Sveriges ambassad i Helsingfors. Efter inledande ord av Sveriges ambassadör i Finland Anders Ahnlid och Finsk-svenska handelskammarens vd Kjell Skoglund gick Moomin Characters producent Kira Schroeder och All Things Commerce vd Jonas Forth in för att analysera vad som fört Tove Jansson och Muminvärlden från anonymitet till global framgång. Moderator för seminariet var Johanna Stenback som är producent på Moomin Characters.

 

Schroeder och Forth lyfte fram faktorer som kan få ett konstnärsskap att blomma ut och på sikt generera pengar som i sin tur gör det möjligt att vidareutveckla både det konstnärliga och kommersiella.

 

Kira Schroeder och Jonas Forth
Kira Schroeder och Jonas Forth lyfte fram faktorer som kan få ett konstnärsskap att blomma ut.
  

Många konstnärer har det av olika orsaker ekonomiskt rätt knapert. Detta beskrivs på ett bra sätt i ett citat, som har sitt ursprung i konstnärskretsar: ”Vill man tala om konst ska man tala med finansiärer och vill man tala om pengar ska man tala med konstnärer”.

 

Konsten att förena konst och försäljning

 

Det har sagts om Tove Jansson att hon var en multitalang som gjort sju människors livsverk under sin livstid. Konst var en passion som hon villa ha som sitt yrke. Jansson kom från en konstnärsfamilj där hon tidigt anammade en stark arbetsmoral. Att förena konst och försäljning var någonting som hon växte upp med.

 

”Att Mumin skulle skapa stora förmögenheter var inget som Tove Jansson tänkte på själv”, sade Schroeder.

 

De första böckerna Jansson gav ut var inga succéer och hon livnärde sig därför i första hand på måleri. Under slutet av 1940-talet började Mumintrollen väcka större uppmärksamhet. Jansson skrev manus och deltog aktivt i de första teateruppsättningar som uppfördes.

 

Under början av 1950-talet började Mumin få synlighet utomlands. Tove Jansson var i det skedet fortfarande en frilansande konstnär med anspråkslösa inkomster. Synligheten blev stor när brittiska Evening News gjorde ett kontrakt med Jansson och hennes Muminserier publicerades i koncernens tidningar. Att Mumin är ett namn som fungerar internationellt beskrev Forth som ett smart drag av Tove Jansson.

 

Till en början fick Jansson inte särskilt mycket uppmärksamhet i Finland. Mumin översattes som första språk till engelska. Först efter det att böckerna hade gjort succé i utlandet översattes de till finska.

 

På 1950-talet började Tove Jansson samarbeta med flera finländska företag, bland annat varuhuset Stockmann, som lanserade en stor kampanj med Muminprodukter. Övriga företag var Fazer och Finlayson.

 

Johanna Stenback
Johanna Stenback var moderator för seminariet.
  

Licenserna viktiga men dyra

 

När Tove Jansson byggde upp verksamheten kring Mumin var licensindustrin outvecklad. Hon insåg att hon var tvungen att ta en mer aktiv roll i utvecklingen av muminprodukter eftersom vissa produkter hade tillverkats utan hennes kännedom. Detsamma ägde rum inom filmbranschen, där Muminfilmer gjordes i Japan, Polen och Ryssland. Jansson försökte i mån av möjlighet återfå kontrollen över sin skapelse.

 

Jansson blev småningom en internationell kändis som kontaktades av såväl företag som fans. Hon tog sig tid att svara på cirka 2000 brev per år som framför allt barn skickade till henne. När Janssons tid och inspiration inte längre räckte till för att helhjärtat satsa på att producera Muminserier, var det hennes bror Lars Jansson som tog över. Det var ett lyckat arrangemang som gjorde att konceptet och innehållet fortsatte att utvecklas.

 

Schroeder och Forth gav ett konkret råd baserat på Janssons karriär: Inse vad du är bra på och bygg ett nätverk som kompletterar dig själv. Det gjorde det möjligt för Jansson att skapa en omfattande verksamhet kring Mumin.

 

”Det är möjligt att göra pengar och samtidigt behålla kontrollen över det konstnärliga”, konstaterade Forth.

 

I det senaste utvecklingsskedet har familjen Jansson under ledning av Sophie Jansson systematiskt byggt upp tydliga strukturer kring Mumin i alla dess former. Inom bolaget Moomin Characters har man kartlagt vad som existerar och tagit tillbaka makten över varumärket och skyddat det juridiskt, ekonomiskt och konstnärligt. Ett viktigt steg har varit att samla in data om verksamheten kring Mumin för att få information om vilka det är som konsumerar Mumin i olika former.

 

Den för branschen viktiga licensindustrin har byggts upp av Disney, som skapat de standarder som gäller i dag. Det är en verklighet som Moomin Characters varit tvunget att anpassa sig till – både när det gäller kostnader, regelverk och distribution. Att producera film är i dag väldigt dyrt, vilket till stor del beror på de strukturer som byggts upp under Disneys ledning.

 

Roleff Kråkström, vd för Moomin Characters, gav under seminariet ett råd till alla kreatörer, som är i färd med att göra ett licensavtal: Gör det kort. Det är den viktigaste, enskilda detaljen i ett avtal, eftersom man i annat fall riskerar att sitta fast med ett ofördelaktigt avtal i många år.

 

Roleff Kråkström
"Den viktigaste, enskilda detaljen i ett avtal är att hålla det kort, eftersom man i annat fall riskerar att sitta fast med ett ofördelaktigt avtal i många år", sade Roleff Kråkström.

 

Viktig friktion mellan skapande och det kommersiella

 

I dag är det 13 personer som jobbar på Moomin Characters. Bolaget har gått in för att registrera varje muminkaraktär separat på varje marknad. Kostnaden är stor men Kråkström räknar med att det är en lönsam investering på sikt och möjliggör kontrollen över varumärket.

 

”Kommersiellt har Moomin Characters än så länge bara skrapat på ytan”, sade Kråkström.

 

En förklaring till Moomin Characters framgång är de många dimensioner som Mumin representerar. Det finns enligt Kråkström inget annat varumärke i Norden som har samma bredd som Tove Janssons produktion, eftersom den kombinerar litteratur och bildkonst och riktar sig till både barn och vuxna.

 

Det unika med Mumin, förutom den konstnärliga bredden, är att det är en familj som äger hela varumärket. De flesta övriga inom branschen är börslistade bolag. Som ägare har familjen ett mycket större tålamod än aktiemarknaden.

 

”Friktionen mellan kreatören och den som ansvarar för det kommersiella är det bränsle som driver konstnärskapet och verksamheten framåt. Dynamiken slutar att fungera om endera parten får övertaget”, sade Kråkström.

 

Moomin Characters jobbar som ett ekosystem där så gott som alla jobbar i två eller tre bolag inom samma helhet. Ett av bolagen är Rights&Brands som enligt Kråkström är det enda företaget som för endast nordiska varumärken ut på den internationella marknaden.

 

Hur bli stor på den svenska marknaden?

 

Annika Sucksdorff, som arbetar som filmchef på SF Studios i Stockholm, konstaterade att man måste ha mod för att jobba med kreatörer som kan skapa någonting nytt. Hon var tidigare vd för Helsinki Film och försöker även i den nuvarande rollen behålla ett entreprenöriellt tänkande.

 

Annika Sucksdorff
Annika Sucksdorff konstaterade att man måste ha mod för att jobba med kreatörer som kan skapa någonting nytt.
  

Roleff Kråkström uttryckte sitt gillande över start up-kulturen, där man börjar småskaligt och bygger upp verksamheten steg för steg. När Moomin Characters grundade ett bokförlag med namnet Förlaget var det många som blev överraskade.

 

”Det handlar om kallblodig riskhantering. Den bästa metoden för att kontinuerligt komma i kontakt med kreativa och lovande författare är att grunda ett förlag”, konstaterade Kråkström.

 

För att fler finländska kreatörer och konstnärer ska kunna etablera sig i Sverige är det viktigt att stärka det allmänna intresset för Finland. Det konstaterade Gustav Melin som arbetar som direktör med ansvar för licensering på Bulls Press i Sverige.

 

”Svenskar har ännu inte upptäckt hur stort utbud Helsingfors har av kultur och restauranger. Alla känner inte heller till att Finland har varit en del av Sverige”, sade Melin.

 

Den moderna kreatören som entreprenör

 

Ann Charlott Hästö driver arkitektbyrån ACH architechture i Jakobstad. Hon betonar att processerna är viktiga, framför allt för arkitekter, som måste dokumentera varje steg i processen. För Hästö är SOS-metoden viktig, där SOS står för Solved On Site. Det handlar om att förverkliga det som är möjligt inom de givna premisserna när det gäller deadline och budget.

 

Ann Charlott Hästö
”Rollerna som kreatör och entreprenör är en kombination som leder till ett mervärde där ett plus ett blir tre”, sade Ann Charlott Hästö.
  

”Rollerna som kreatör och entreprenör är en kombination som leder till ett mervärde där ett plus ett blir tre”, sade hon.

 

Hästö gav rådet att använda prototyper i ett tidigt skede av utvecklingsprocessen. Det är en metod som kan användas också inom kreativa verksamheter. Samverkan mellan konsumenter och producenter leder till ett bättre slutresultat. Samma modell används inom mjukvaru- och spelindustrin där konsumenter och kunder ges möjlighet att använda så kallade betaversioner innan den slutliga versionen lanseras.

 

Arkitekternas inflytande minskar enligt Hästö gradvis på grund av de upphandlingsmodeller som används inom byggsektorn i dag. Det kommer an på arkitekterna själva att stärka sin roll genom att kommunicera mer aktivt med byggmästare och finansiärer. Det var också så som arkitektlegenden Alvar Aalto arbetade.

 

Text: Patrik Lindfors. Bilder: Magnus Lindholm.